Anton Karl David

en alldaglig blogg om Anton och Gud.

Vem får äta med Abraham?

Kategori: Kristen tro

De komma från öst och väst, de komma från syd och nord, att sitta till bord med Jesus en gång och höra hans välkomstord

I Bibeln beskrivs himmelriket, eller Guds rike som det kallas i de andra evangelierna, som en stor festmåltid. Det är en vacker bild. Tänk er ett jättelikt långbord, klätt i vita dukar där alla får tillräckligt mycket att äta. Tänk er den gladaste måltiden ni intagit och multiplicera det med en evighet. Kanske himmelriket kan beskrivs som en enda stor bröllopsservering (Upp 19:9), där bruden får glädjas och förenas med brudgummen. Dessutom ska de som hörsammar kallelsen till festen få sitta tillsammans med alla troshjältar från fordom. Där kommer Abraham, trons fader att sitta och Sara, trons moder. Isak, löftessonen kommer sitta tillsammans med Rebecka, löftesbruden. Och Jakob, den listige mannen som brottade till sig en välsignelse, kommer att sitta där tillsammans med alla inbjudna vid det gigantiska långbordet. De ska få äta cheesecake och dricka av det nya vinet.

Men vilka är bjudna till denna fest och vilka får inte komma? Paulus varnar korintherna att vissa beteenden inte är förenliga med livet i Guds rike (1 Kor 6:9-11). Det är allvarliga ord som vi måste tänka kring. Vi får inte vifta bort dem eller styrka det i listan som pekar mot oss och låta resten stå kvar som omutliga anvisningspilar. Hur kan vi förstå detta i förhållanden till det bibelord vi just läste?

Jesus är ute och går. Han har just spatserat ner från berget där han hållit sin predikan. Han har förvandlat en spetälsk till en ren. Eller hur var det nu? Gjort ren, just ja. Han går sedan till Kafarnaum, den plats som han allt som oftast utgår från. När han kliver in i staden kommer plötsligt en romersk officer fram till honom. Det är lätt att tro att detta är något vardagligt. En romersk officer är väl inget att hänga i julgranen liksom. Men det som vi måste förstå är att det här inte är någon odramatisk, vardaglig situation. Det är ett laddat möte. Den som kommer fram till rabbi Jesus är ingen annan en representant för ockupationsmakten. Det är en av dessa människor som ständigt förstör vardagen för judarna. Det är en av dem som tvingar människorna i den romerska provinsen Palestina att bära tunga bördor i en mil. Det är en representant för de som korsfäster bönder från Gallillen, Jesu hemlandskap, utan förbarmande. Det finns alltså en laddning i luften när dessa två träffas. Denna officer ber Jesus att hela hans tjänare. Den unge tjänaren är förlamad och skriker i plågor. Det är bara en pojke. Vad ska Jesus göra?

Tänk er att Sverige ockuperas av Ryssland. De har en militärbas i vid Boratsjön. De har byggt flera stora grå barracker där. På torget i Laxå hänger de kommunpolitiker som de finner misshagliga. Man brukar ibland säga, lite på skämt, att det snart inte finns några rep kvar i kommunen på grund av alla hängningar. Den ryska militären tar också ut stora tullavgifter för den som vill resa mellan Finnerödja och Laxå. Föreställ er nu att Ronny Söder har varit uppe i det nu övergivna Burger King och firat gudstjänst för en liten skara trofasta lärjungar. Den ryska militären har beslagtagit Bergskyrkan för att kunna hålla rättegång mot misshagliga, så där kan de inte hålla till. Han går nu ner mot färgbutiken, på vägen dit helar han en alkoholist vid midsommarbadet. Väl nere vid färgbutiken dyker en rysk officer upp från ingenstans. Den ryska officern ber nu Ronny, som ju är gammal pingstpastor och van vid helande, om hjälp. En ung korpral, som blivit som en son för officern, vrider sig i plågor. Det är en ny sorts influensa som håller på att ta livet av honom. Han bönar och ber att Ronny ska be för den unga korpralen. Vad ska Ronny göra? Om han väljer att försöka hela korpralen är det inte som om han stödjer de som ockuperar hans hemland?

Det är inte helt säkert vilket svar Jesus ger den romerska officern. Ett alternativ är att han svarar med en fråga och säger: ”Skall då jag komma och bota honom?” I så fall skulle det kunna uppfattas som ett tvekande svar från Jesu sida. Kanske försöker Jesus undvika att ge ett bestämt svar? En annan läsart är : ”Jag skall komma och bota honom”. I så fall är det ett tveklöst svar. Vilket i Jesu omgivning skulle ses som skandalöst, minst sagt. Sviker Jesus sitt land? Det är inte helt klart vad Jesus svarar, det står och väger.

Den romerska officern visar Jesus stor respekt. Det är inte meningen att en from jude, en lärare för Israel, ska gå in i en hednings hus. Det är något som gör honom oren. Och det är särskilt olämpligt att besöka en förtryckande och beväpnad hedning. En soldat med en armé bakom sig. Officern säger därför att han inte är värd att Jesus går in under hans tak. Jesus ska inte behöva bli oren. Romaren ber istället Jesus att befalla sjukdomen på avstånd. Precis som han, officern, kan befalla sina soldater att marschera fram och tillbaka. Han erkänner att Jesus har auktoritet över sjukdomar, makt över dem. Att Jesus kan befalla sjukdomar och få dem att lämna någons kropp. Han erkänner att Jesus inte ens behöver vara närvarande under hans tak för att ett helande ska kunna ske.

Det som står efter detta är intressant. Det står att ”Jesus blev förvånad”. Jesus kan faktiskt bli förvånad eftersom han blev som en av oss i Betlehem. Och i våra livsvillkor ingår förvåning, alltså blev Jesus förvånad. Det Jesus blir förvånad över är officerns tro. Jesus blir förvånad över att denna hedniske soldat med blod på händerna har en sådan stark tro på honom. Denne man som egentligen helt verkar sakna förutsättningar har en starkare tro än hela Israel, alla de som har stora förutsättningar att tro på Jesus. Jesus helar pojken. Den sjuke kan resa sig från sin säng. Jesus har den makten som officern tillskriver honom. Och mycket mer än vad romaren kan ana i dåläget.

Jesus fortsätter med att säga att människor kommer att komma från öst och väst (nord och syd) för att få sitta till bords tillsammans med Abraham, Isak och Jakob. Människor från fjärran länder ska få sitta tillsammans med troshjältarna och äta en himmelsk buffé. En buffé som kan mätta många hungriga munnar. ”Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de ska bli mättade.” De ska få sitta till bords med alla heliga. Pizza och palt. Sallad och sill. Rädisor och rabarber. Till och med de som verkar sakna förutsättningar kan plötsligt visa sig vid bordet, t ex en hedning som har skramlat med vapen. Eller en rysk officer som medverkat till att kommunalpolitiker hängts. Nåden för de som vågar sätta sin tilltro till Jesus är överraskande. Till de som börjat gå några stapplande steg på den dyra nådens väg.

Men rikets egna barn ska passa sig. De som har haft alla förutsättningar i världen, de som växt upp med profeterna och med bönerna. De ska inte slå sig själva för bröstet och mena att de har en självskriven plats vid långbordet tillsammans med Abraham. Israels ledare och många andra tog inte emot Jesus utan behandlade honom som en fiende och en främling. De behandlade den som bjuder in till festen som någon som är värd fnys och förakt, och intet annat. På grund utav detta vandrar de bort från livet och festen men mot mörkret utanför festen, avsaknaden av liv. De kastas ut från den fest som kan ge liv, trots att de har alla förutsättningar att få sätta sig vid bordet och ta del av festmåltiden. Här finns en varning mot att bli för självsäker utifrån var man kommer ifrån, vilken fromhet man uttrycker och annat vi sätter värde på.

Vilka får komma in i Guds rike? Ja, det första vi kan konstatera är att till och med Jesus blev förvånad över att den romerska officern skulle få slå sig ner med Abraham. Jesus blev mycket förvånad. Någon som han inte väntat sig finna vid bordet, någon som inte verkade ha förutsättningarna eller ens en inbjudan, tog plötsligt plats vid bordet. Vissa andra som borde ha förutsättningar gjorde det inte.

Detta manar oss till en viss försiktighet när det kommer till vilka ”vi” släpper in i Guds rike. Det finns vissa saker som står i motsats till ett liv i Guds rike, Paulus varnar för sådant. Och vi ska ta hans varning på allvar och försöka röra oss bort från det som han räknar upp. Men jag tror att även Paulus är medveten om att det finns utrymme för överraskningar. Jesus predikade mot våld, judiskt och romerskt, men ändå visar en soldat, av alla människor, prov på en gudsrikesbärande tro. Detta betyder inte att Jesus stödjer den romerska livstilen, eller den romerska ockupationen, eller att det inte finns rum för helgelse i soldatens liv. Men det visar något om möjligheten till överraskning. Kanske även vi måste vara beredda att bli överraskade. Kanske kommer vi få dela bord tillsammans med drinkare. Kanske får vi sitta bredvid en homosexuell. Kanske får vi sitta tillsammans med en rysk officer som börjat vandra på tillitens stig. Vi får aldrig bli för självsäkra. Rikets barn måste kosta på sig möjligheten att bli förvånade, precis som Jesus, när människor strömmar till från öst och väst, nord och syd.

 

 
Kommentera inlägget här: