Tänk tillsammans!
Det händer att man som troende får uppmaningen att "tänka själv". När jag fått denna uppmaning kommer det ofta från personer där det finns en anstrykning av "jag är din intellektuella överman"-attityd. Den kan vara medveten eller omedveten.
Tanken är ungefär så här. Den troendes förnuft är fördunklat av lager av fossilerade traditioner och tro på vidskepesle. Om den troende bara kunde befria sig från dessa lager i vilket hans förstånd är nedbäddat så skulle han givetvis komma till insikt om hur absurt allt han ditills trott på är. Han skulle bli en fri och lycklig individ som slipper vara bunden vid kyrkliga auktoriteter.
Men är då verkligen individen fri? Ibland kan man bli lite tveksam inför ett sådant påstående. Hur kommer det sig att så många egentligen har samma sorts smartphone vid caféborden? Varför är åsikterna också snarlika vid samma bord. Om individen verkligen skulle vara fri, skulle vi inte märka av större skillnader?
Ett svarsalternativ är att människornas likhet i vårt tidsvarv beror på att förnuftet är ganska strömlinjeformat, och att detta är det förnuftiga sättet att leva på.
Men om det nu vore så att människan befriad från vidskepelse leds av förnuftet hur kommer det då sig att vi ignorerar planetens undergång och fortsätter att överkonsumera?
Svaret kanske skulle kunna finnas i att indivden inte alls är fri utan i koppel lydigt leds från plats till plats. Reklamen (och TV-underhållningen som ofta kan placeras i samma genre) i vår tid appellerar ofta till vår vilja att vara unik, att vara självständig och "att tänka själv". Think diffrently, sa väl frukttelefon-jätten?
Genom att spela på vår vilja att vara självständiga individer, så leds vi paradoxalt nog alla lydigt ner i konsumtionens träsk. Man skulle kunna säga att individualismen gör oss lättare att kontrollera som kollektiv.
Populärkulturen försöker ofta göra oss misstänksamma mot auktoriter, kyrkor, staten och så vidare. Detta skulle kunna ses som ett svarsjukt försök att behålla oss kvar i individualistiska tankemönster. Att tillhöra en alternativ gemenskap skulle kunna utmana vår lojalitet till individualismen och potentiellt göra oss olydiga mot konsumtionskulturen.
Min poäng här är dels att de som menar att troende är fast i ett tankemönster även de sitter fast i ett tankemöster. De är inte precis neutrala i sin utgångspunkt, tvärtom.
Skillnaden är dock att för den som är t ex kristen finns det en gemenskap där man kan tänka tillsammans om saker. Genom att tänka tillsammans om saker, utifrån en annan utgångspunkt: Kristus, har kyrkan faktiskt potenialen att vara en kritisk röst mot den dominerande kulturen i högre grad än en ensam individ.
Så tänk tillsammans, inte själv. Risken att du som individ duperas är högre.
