Förra veckan fick jag Ahlgrens bilar av min kära StepOut-chef Johanna (tack) och igår så åt jag och några gluspka mongoler upp allt. Det efter att jag använde dem på en karta av Ulan Bator, dessa fick hjälpa till att illustrera färger och "this, that och these and those", samt att de fick agera ambulanser som mina kära elever ficka guida till olika platser på kartan. Ganska roligt tycker jag. Jag tycker att det är givande att undervisa, jag tror att det ger ungefär samma känsla av tillfredställse för mig som det ger en händig person som lyckats spika ihop någonting fint. Man har faktiskt lyckats få till någonting, ge någonting som är mer eller mindre användbart. Oftast mer hoppas jag.