Anton Karl David

en alldaglig blogg om Anton och Gud.

Är gudstjänst ingen politisk händelse?

Kategori: Kristen tro

Nicklas Piensho, pingstpastor, ska predika på riksdagens öppnande. (http://www.dagen.se/nyheter/piensoho-ska-predika-pa-riksmotets-oppnande/)
 
Han betonar att hans predikan inte ska ses som en politisk händelse. Det handlar bara om en gudstjänst. 
 
Jag tycker att det är lite sorgligt, faktiskt. Är kyrkans enda uppgift att ge en liten religiös halvtimmesinramning till den verkliga politiken? Eller har vi möjlighet att faktiskt vara politiska. En självständig politisk kropp som kan fungera som ett korrektiv och kontrastsamhälle mot till exempel riksdagens sätt att bedriva politik.  Flyktingpolitiken är ett exempel (http://helapingsten.wordpress.com/2012/08/29/deportationsbussen-akte-mitt-framfor-nasan-pa-oss/)
"Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som ska förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus." 1 Petr 2:9
Ofta så tänker vi kyrkan som en serviceinrättning i det större samhället. Typ som Svensk kassaservice. Och funderar därför hur vi ska bli bättre på att serva det större samhället. Kanske bör vi ha en större målsättning. Att vara ett folk, med olika hudfärg och härkomst, som ska förkunna Jesu liv och politk till resten av världen.
 
Om vi bekänner att Jesus är Herre, så måste det väl också få politiska konsekvenser. Och gudstjänsten är den plats där vi bekänner att han är Herre. Alltså politisk.
 
Eller vad tänker du?
 
 

Mitt plugg och skamlös reklam

Kategori: Allmänt

Nu har skolan börjat. Jag läser teologi på Örebro Missionsskola (Örebro Teologiska Högskola), jag är färdig med två av fyra år.
Jag läser dels ren akadamisk teologi, men läser också en del som förebereder mig för tjänst som församlingsledare (kurser som högskoleverket tycker är lite för konfessionella och jordnära). Typ så här
 

Heliga dårar och Pussy Riot

Kategori: Kristen tro, Tankar

I den rysk-ortodoxa traditionen fanns länge något som kallades för heliga dårar. Det var människor som valde att spela (vara?) sinnessjuka i resten av sina liv. De spatserade ofta omkring nära nog nakna och gjorde olika provocerande saker. Bland annat störde de gudstjänsterna genom att kasta omkring saker och skrika. De låtsades äta kött på fastedagar och provocerade således den goda smaken och någon drack vatten ur vattenpölar för att väcka anstöt. Samtidigt var de mycket fromma, och gav bort alla gåvor till andra nödlidande och bad innerligt.
De var de enda som kom undan med att ostraffa kritisera och häckla tsardömet och kyrkliga makthavare. De gjorde detta ibland med dunkla yttranden och ibland med öppna anklagelser. Det som denna företeelse gjorde var bland annat att sinnessjuka behandlades med respekt, man visste ju aldrig om det var en helig dåre. Och dessutom påminde de kyrkan om att det Guds tankar om det goda, vackra och det rätta var annorlunda än människors tankar om dessa ting. Gud är inte beroende av den goda smaken.
Det var därför som de ostört kunde kritisera och häckla dem med makten.
 
Pussy Riot-trion är inte sinnessjuka. Men de har på samma provocerande sätt kritiserat makthavarna, i kyrkan. Kyrkans patriarks korruption och hans världslige motsvarighet Putins har dragits fram i ljuset. Jag funderar varför inte den rysk-ortodoxa kyrkan har högre tolerans för dessa uttryck? Det finns ju i deras tradition.
Pussy Riot påminner om att kykan kan gå vilse och missa det som Gud anser är det goda, det rätta och det sanna och istället bara följa den politiskt goda smaken.
 
http://www.uncutmountainsupply.com/product_images/c/371/1XE12__94257_zoom.jpg
Xenia, en dåre