Anton Karl David

Det finns en film som heter God on Trial. Den handlar om hur judiska fångar i koncentrationslägret Auswitch ställer Gud till rätta för att han brutit sitt förbund med dem och blivit deras fiende. Jag har faktiskt inte sett filmen, men skulle gärna göra det. 

 

Apologetik handlar om försvaret av den kristna tron. Ibland handlar det också om att försvara Gud. Att visa att det är rationellt att tro på Gud och att Gud är god. Det är att inta en viss advokatsroll. Att i koncentrationslägret resa sig upp och föra Guds talan.

 

Bibeln är inte alltid så finkänslig när det kommer till ämnet Gud, det trippas sällan runt på tå för honom. Job går till hårt angrepp mot Gud: "När olyckan plötsligt dödar hånler han åt de oskyldigas undergång. Världen är utlämnad åt en brottsling, han gör dess domare blinda. Vem om inte han?" (Job 9:23-24). Faktiskt kan man läsa hela Jobs bok som en lång, utdragen rättegång mot Gud. Job anklager häftigt Gud och kräver att få sin rätt. Han vill få sin sak prövad. Jobs vänner, som ursprungligen var där för att trösta honom i hans olycka, blir snabbt Guds advokater. De försvarar Gud med klassiska argument; Ingen drabbas av en oförtjänt olycka, Job har säkert syndat i hemlighet och därför har allt ont drabbat honom (hans barn har dött och all hans rikedom är borta och han lider av svåra utslag). Job är inte speciellt nöjd med svaren:

"Ni ljuger och skönmålar, kvacksalvare är vad ni är. Å, om ni ville tiga! Det vore det klokaste ni kunde göra... Är det för Guds skull ni far med lögn, är det för hans skull ni ljuger? Skall ni vara partiska för honom, uppträda som Guds advokater?" (Job 13:4-5, 7).

 

Rättegången går mot sitt slut och till slut träder Gud fram. Deus ex Machina. Ska han nu lägga allt till rätta? Ska han förklara hur allt ligger till? Ska han visa hur den gudomliga rättvisan fungerar? Nej, Guds svar är ett sorts icke-svar. Han säger helt enkelt att världen är något som Job inte kan förstå eftersom Job inte är Gud. Och till vår förvåning accepterar Job Guds icke-svar (Job 42:1-6). Det verkar räcka för honom att få se Gud, att Gud inställt sig till rättegången. Job anklagas inte av Gud utan istället framhålls Jobs ärlighet som föredömlig och vännerna, som försökt försvara honom, anklagas för att inte ha talat sanning (Job 42:7-8).  

 

"Jag vet att min befriare lever och till sist ska träda fram på jorden. Här, med min kropp, vill jag skåda Gud, ja, honom vill jag skåda, jag vill se honom med egna ögon, inte som en främling. Jag förtärs av längtan." (Job 19:25-27).

 

Gud träder in i världen genom Jesus Kristus. Himmel och jord förenas. Han kliver rakt in i vårt elände, i vårt helvete. Och ännu en gång ställs han inför rätta av de sina (även om de inte såg honom som Gud). Den här gången säger han nästan ingenting. Gud leds tyst genom rättegången. "'Har du ingenting att svara? Du hör ju hur det anklagar dig! Men han svarade ingenting mera, och Pilatus blev förvånad." (Mark 15:4-5). Alla fann att han förtjänade döden. Och Gud kliver in i detta, ett personligt Auswitch. Han gör det utan att försvara sig. Gud absorberar allt det onda, all ondska.

 

Gud har en tendens att inte försvara sig i domstolssammanhang. Ofta vill vi troende göra det istället. Vi vill att ingen ska kunna anklaga Gud, att han ska stå frikänd. Guds svar, å andra sidan, är inte i första hand någon vederhäftig apologetik. Guds svar är att inställa sig hos den som lider, att kliva rätt in i helvetet. Att inställa sig i rätten. Att dela smärtan. Kanske är det bästa vi kan göra också. Vi behöver inte träda upp som Guds advokater i Auswitch vad vi behöver är att gråta med den som gråter (Rom 12:15).