Anton Karl David

2Som det står skrivet hos profeten Jesaja:

4- så uppträdde Johannes döparen ute i öknen och förkunnade syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop. 5Och hela Judeen och alla i Jerusalem kom dit ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i Jordan. 6Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. 7Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. 8Jag har döpt er med vatten, han skall döpa er med helig ande."

Mark 1:1-8


Johannes Döparen var en underlig figur, han levde extremt enkelt och hade en minst sagt märklig diet. I en tid där rikedom var lika med gudfruktan enligt mångas synsätt uppmuntrade han männiksor som hade två skjortor att ge bort den ena till den som inte hade någon. Det som är mest framträdande hos Johannes är dock det att han inte pekade på sig själv, hela tiden pekade han framåt, likt en vägskylt på någonting som var större en honom själv. Han pekade mot Jesus. Han var en vägarbetare (David, ta hinten) för Jesus som gjorde det enklare för människor att hitta fram till till Honom. I sitt eget liv ställde han inte sig själv i fokus utan Gud.

22Sedan gick Jesus och hans lärjungar till Judeen, och där stannade han en tid med dem och döpte. 23Också Johannes döpte; det var i Ainon nära Salim, där det var gott om vatten, och folk kom dit och blev döpta. 24Johannes hade nämligen ännu inte satts i fängelse. 25Ett par av Johannes lärjungar kom att diskutera reningsbruken med några judar, 26och de gick till Johannes och sade: "Rabbi, han som var tillsammans med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper nu själv, och alla kommer till honom." 27Johannes svarade: "Ingen får något som inte ges honom från himlen. 28Ni kan själva vittna om att jag sade: ’Jag är inte Messias utan har blivit utsänd att gå framför honom.’ 29Brudgum är den som har bruden. Brudgummens vän, som står och hör på honom, gläder sig åt brudgummens röst. Den glädjen har nu blivit min helt och fullt. 30Han skall bli större och jag bli mindre."

Joh 3:22-30

En bestmans uppgift på ett brölopp är inte att framhäva sig själv och sin egen förträfflighet utan låta fokuset komma på bruden och brudgummen. På samma sätt lät inte Johannes sitt eget ego stå ivägen för Jesus. Istället gladdes han över att han fick bli mindre och Jesus större.

På samma sätt som Johannes fick bereda vägen för Jesus, så kan vi också få göra det. Vi kan vara vägvisare, men vi får aldrig bli så stora att vi blockerar vägen. Det är viktigt att låta Gud vara Gud och inte låta vår egen duktighet och välmenande fromhet komma ivägen för Jesus. Fokuset måste ligga på honom och det han kan göra. Jag tror att vi alla kan fylla en uppgift som Johannesar, jag tror att alla är kallade till det. Att peka på Jesus. Sackarias ord till sin son gäller kanske också oss:

vi kan visa på Jesus och hans vägar men vi kan inte leda människor in på en fredens väg eller vara deras solar, det är Jesu uppgift. Det försod Johannes.