Anton Karl David

en alldaglig blogg om Anton och Gud.

Jacques Ellul: Det finns inga ändamål, bara medel

Kategori: Kristen tro

Jacques Ellul (1912-1994) var en fransk sociolog, filosof och teolog
----------------------------------------
Det första viktiga faktum vi kan lägga märke till i vår kultur är att allt blivit "medel". Det finns inte längre något "ändamål", ty vi vet inte vart vi är på väg. Vi har glömt våra gemensamma ändamål och vi har storslagna medel: vi sätter stora apparater i rullning bara för att nå... ingenstans. Ändamålet (och med det menar jag samtidens gemensamma ändamål, ty individer kan fortfarande ha sina egna ändamål som att lyckas i en tävling eller få höge lön osv) har suddats ut av medlen. Därför har människan som brukade vara ändamålet för hela det humanistiska "medelsystemet" och som fortfarande framhålls som ett "ändamål" i politiska tal, själv blivit "medlet" för just de medel som skulle tjäna henne. Det gäller bland annat ekonomin och staten. För att ekonomin ska fungera bra, underkastar sig människan kraven från en ekonomisk mekanism, blir en producent med hela sin varelse och ställer alla sina krafter till produktionens förfogande. Hon blir en lydig konsument. Med slutna ögon sväljer hon allt ekonomin stoppar i munnen på henne. I full förvissning om att vi sörjer för människans högsta lycka, gör vi henne till ett redskap för dessa moderna gudar, som är våra "medel".
 
[...]
 
Visserligen talar vi ännu om "lycka", "frihet"  och "rättvisa", men ingen har längre någon uppfattning om deras betydelse eller vad som är förutsättningen för dem. De här tomma fraserna används bara för att man ska kunna vidta åtgärder, som inte står i rimliga proportioner till illusionerna. Dessa ändamål, som blivit självskrivna i människans medvetande och i hennes tankar, har inte längre förmågan att forma något nytt: de är inte längre kreativa. De är döda illusioner och falska kulisser. De är omöjligt att längre ta dem på allvar, och ingen skulle vilja dö för dem. En människa är beredd att dö för sitt eget välbefinnande eller för att hon själv redan blivit ett medel: för ett parti, en nation eller en samhällsklass. Som ett medel kastas hon ut i drabbningen som utkämpas utan något ändamål. En soldats hjältemod i krig eller en arbetares i strejk är egentligen hjältemodet hos ett medel som inte vet vart det är på väg.
 
[...]
 
Vad som i vår tid egentligen rättfärdigar medlen är medlen själva. I vår tid är nämligen allt som "lyckas", allt som fungerar och allt som är effektivt också rättfärdigt.
 
[...]
 
Det första vi måste komma ihåg är att för kristna finns det ingen skillnad mellan ändamålet och medlen. De är en grekisk etikuppfattning som har orsakat den här splittringen. Den utgångspunkt vi borde ha är att i Guds verk är ändamålen och medlen identiska. När därför Jesus Kristus är närvarande har himmelriket kommit nära. Den formeln uttrycker mycket exakt förhållandet mellan ändamålet och medlen. Jesus Kristus uppträder i sitt människoblivande som Guds medel till människornas frälsning och för att Guds rike ska upprättas. Men där Jesus Kristus är finns också samtidigt denna frälsning och detta rike. 
 
Den situationen är med andra ord den rakt motsatta mot vårt nuläge som vi har beskrivt det. Medan vår kultur låter medlen uppsluka ändamålet, uppträder medlen i Guds handlande bara som ändamålets förverkligande närvaro.
 
[...]
 
Därför är detta att leva, med allt vad det innebär, det revolutionära handlingsprogrammet framför andra. Samtidigt utgör det lösningen på problemet med ändamålet och medeln. I en kultur som tappat bort livets mening är det värdefullaste en kristen kan göra helt enkelt att leva. Ur trons perspektiv har livet en utomordentligt explosiv kraft. Vi är inte medvetena om det, eftersom vi bara tror på "effektivitet", och livet är inte effektivt. Men det är bara detta liv som kan krossa vår samtids illusioner genom att visa hur totalt maktlöst det mekaniska synsättet är.
 
Som sammanfattning vill jag påminna dig om att när jag talar om "livet", tänker jag inte på någon esoterisk mysticism eller högflygande filosofisk teori. Jag menar helt enkelt den helige Andes verk i oss, sådant det kommer till uttryck i själva det liv vi lever, genom våra ord, våra vanor och våra beslut. Därför är det vi behöver återupptäcka just allt vad vad ett fullödigt personligt liv betyder för en människa som står med båda fötterna på jorden mitt i verkligheten och som upptäcker sin nästa, eftersom hon själv blivit funnen av Gud. Den helige Andes mäktiga närvaro visar att Gud har verkat. Vi känner oss förvirrade då vi inte är riktigt säkra på hur vägen ska se ut framöver, eftersom det inte längre beror på oss. Ändamålet liksom medlen har tagits ifrån oss. Vi tvekar när vi ser på vägen som öppnar sig framför oss och vi kan inte skönja dess slut. Vi har bara en säkerhet, och de är löftet som vi har fått och som Gud står som garant för: "Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta tillfalla er." (Matt 6:33)  
 
- Utdrag ur Guds närvaro i modern tid (1948)
--------------------------------------------------------------
 
För en video där Ellul förklarar mer, se här.
 
 
 
Kommentera inlägget här: