Anton Karl David

Dagens inlägg är skrivet av Simon Axelsson. Simon studerar teologi och kommer från en liten plats någonstans i Småland dit han alltid längtar tillbaka. Han spelar gärna LP-skivor och bas. 

Idag firar vi den tredje söndagen i advent. Advent är en förberedelsetid, en tid att göra plats för Herrens ankomst. Temat för dagen är ”Bana väg för Herren”, och därför talas det om Johannes Döparen i dagens evangelietext. Johannes är den som beredde vägen för Jesus, och gjorde folket beredda på vad som skulle ske. Men det blev ändå helt annorlunda mot vad de hade förväntat sig.

Matteusevangeliet 11:12-19

12 Sedan Johannes döparens dagar tränger himmelriket fram, och somliga söker rycka till sig det med våld. 13 Ty ända till Johannes har allt vad profeterna och lagen sagt varit förutsägelser. 14 Ni må tro det eller inte, han är Elia som skulle komma. 15 Hör, du som har öron. 16 Vad skall jag jämföra detta släkte med? De liknar barn som sitter på torget och ropar åt andra barn: 17 ’Vi spelade för er, men ni ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte klaga.’ 18 Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och då säger man: ’Han är besatt.’ 19 Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare.’ Men Vishetens gärningar har gett Visheten rätt.”

Vi ser i dagens evangelietext att man har stött på motstånd, och Johannes sitter nu fängslad efter att ha tillrättavisat Herodes Antipas offentligt (Mark 6:17-29). Jesus säger att Johannes är den Elia som Malaki hade profeterat om (Mal 4:5). Genom att likställa Johannes Döparen med Elia likställer samtidigt Jesus sig själv med Gud. Johannes spelar en avgörande roll i frälsningshistorien då han skapar, i egenskap av den sista och den största av profeterna av den gamla tidsåldern, en skiljelinje mellan det nya och det gamla. Vi står här inför början på något helt nytt. Messias kommer! Gör er därför redo att förstå världen på ett helt nytt sätt! Gör er därför redo att relatera till varandra på ett helt nytt sätt! Jesus är den vi väntat på, ”den utvalda”, ”den smorde”!

Men ”detta släkte” tar inte till sig detta, Israels folk kunde inte tänka sig att frälsarens ankomst skulle vara på det här viset. Jesus gör här en intressant jämförelse utifrån barnens oskyldiga lek på torget; när barnen bjuder in till leken så kräver de här att saker och ting ska gå till på deras eget sätt. ”Detta släkte” är som sådana barn, som envisas med att själva få sätta agendan, och som kritiserar de andra för att de inte ställer upp på det. Jesus bjuder in dem till att ta del av Guds rike, men de avvisar erbjudandet för att Johannes och Jesus varken är eller gör så som man hade förväntat sig. Bara en sån sak som att Jesus ödmjukt rider in i Jerusalem på en åsna och kommer med fred, istället för att rida in på en ståtlig krigshäst och komma med militär makt (Matt 21:1-9)! De väntade sig snarare att de skulle anpassa sig till deras egna förväntningar, istället för att låta Guds agenda förändra deras. Men ”Vishetens gärningar har gett Visheten rätt”!

Psaltaren 146:3-9

3 Lita aldrig på mäktiga män,

människor som ingen hjälp kan ge.

4 De ger upp andan och blir jord igen,

då går deras planer om intet.

5 Lycklig den som har sitt stöd i Jakobs Gud

och sätter sitt hopp till Herren, sin Gud.

6 Han som har gjort himmel och jord och hav

och allt vad som finns i dem,

han sviker aldrig sina löften.

7 Han ger de förtryckta deras rätt,

han ger de svältande bröd.

Herren befriar de fångna,

8 Herren öppnar blinda ögon,

Herren rätar krökta ryggar,

Herren älskar de trogna,

9 Herren ger främlingar skydd,

stöder faderlösa och änkor

men korsar de ondas planer.

I dagens psaltarpsalm varnas vi för att sätta vår tillit till ”mäktiga män”. Antitesten till att prisa Gud är att ha sin tillit hos någon eller något annat än Gud. Psalmisten slår fast att lycklig är den som ”sätter sitt hopp till Herren”. Vi ser dock att denna lycka inte är fri från smärta och problem. Men Gud har omsorg om de svaga, de förtryckta och de trogna! Psalmen uppmuntrar oss att be att Guds vilja ska ske, ”såsom i himmelen, så ock på jorden.” Att bana väg för Herren.

Jag tar med mig tre frågor ifrån dessa texter, och jag inbjuder dig att också fundera över dem:

Banar jag väg för Herren i mitt liv?

Är jag redo att fullt ut låta mig formas av Honom?

Var sätter jag mitt hopp?

Herre, öppna våra ögon och våra hjärtan

så att vi må bana väg för Dig

Amen